Älskade unge!

26 oktober 2019 admin

Miniatyrversioner av stora saker 

Det är något så ofattbart gulligt med små saker. De allra, allra flesta känner sig oförklarligt dragna till sådant som är en mindre version av något vi är vana vid. Tänk till exempel körsbärstomater, för att ta ett vardagligt exempel. Eller för all del, baby och barnkläder. Det är så himla sött med små små jeans eller små små sockor. Eller en sko till barn. (http://www.dromskor.se/) Alla har väl sett små adidas-skor i något skyltfönster och sagt ”Åh, såna ska mitt barn ha!”, allena på grund av gullchocken. 

Symboliken i barnskor

Jag tror att känslan av det är något extra gulligt med just barnskor är symboliken som finns laddad däri. Det är ju till och med faktiskt många vuxna som har kvar sina eller sina barns skor (som de för länge sedan vuxit ur) hemma, som ett slags prydnad. Kanske på fönsterbrädet eller hallbordet. Det minner om den lilla man en gång var, och de små steg man tog i de där skorna. 

För det är också däri laddningen finns. Att i de där små skorna tar en liten människa sina allra första steg i den här världen. Så länge barnet (eller babyn) ligger nedbäddad och omstoppad i en varm vagn, eller till och med kryper, finns inget behov av något annat än mjuka sockor. Barnet är, när det fortfarande inte kan gå, lika mjukt och oförstört som sina oanvända fotsulor. Sedan ska barnet ut i världen, och testa sina vingar. Och det är rätt, så ska det gå till. De små fossingarna ska stickas ner i röda remsandaler eller sneakers med kardborreband. De ska gå sin första egna promenad. Men sen växer barnet så fort också. Skorna blir för små. Hamnar i en kartong någonstans, eller på en hylla. Och blir ett minne av barnets första steg ut i vida världen. 

Fler nyheter